Långt inlägg- Mina upplevelser med fjording
Igår skrev jag ett inlägg om att jag skulle skriva ett långt inlägg, och det har jag försökt att göra. Temat kommer vara ''Vad är felet med fjordingar''. Känner verkligen för att skriva om det då fjordingar är en av mina favoritraser, och jag fastnar ofta för kallbloden, både i deras personlighet och utseénde. Jag tänkte inte skriva något åsiktsinlägg, utan bara om mina upplevelser med fjordingar,
För ett par år sedan började min mamma rida på en fjordingridskola. De hade inte så många grupper för ungdomar eller då, barn. Så jag fortsatte där jag red på ridskola. Men jag fick ändå följa med på uteritter någon gång ibland. Första gången jag skulle få rida där, det var allra första gången jag red fjording. Jag tänkte väl som alla andra då, att en fjording kommer vara helt annorlunda än en vanlig ponny, att den är klumpig och att det skulle kännas annorlunda att rida den.
När jag satt mig på fjordingen kändes det precis som en vanlig häst. När vi började rida kändes det som en helt vanlig häst och det gjorde det hela turen. Det var efter den gången som jag fastnade så mycket för just den rasen. Men ändå massor som jag pratade med sa bara dåliga saker som att de inte kan hoppa, fjordingar är så klumpiga och de duger inte till någonting annat än att lunka omkring i skogen.
2010, för två år sedan åkte jag på fjordingridläger på Sindarve, som var det absolut bästa ridlägret. Det var precis som att hoppa vilken häst som helst, de var sjukt duktiga.
Varje dag på ridlägret var jätterolig. Jag ville såklart tillbaka dit efter det lägret, men det blev bara aldrig så.
Hästen jag fick rida var en d-ponny som var ungefär 145 cm hög. Första ridpasset gick sjukt dåligt. Han hette Turbo, och var så stark så att jag knappt orkade hålla honom. I galoppen drog han ner huvudet och sprang utan att bry sig om vad jag ville, så det gick absolut inte bra.
Jag ville byta ponny, men jag gav honom en dag till och jag blev helt fäst vid honom. Vi red i skogen, och jag kommer ihåg att jag var riktigt nervös inför det ridpasset, ''tänk om det blir som igår...'' men det gick super. Efter åtta dagar åkte jag därifrån, och det var ju tråkigt att lämna stället osv, men jag hade fått rida en annan typ av häst än vad jag var van vid, så jag lärde mig mycket mer efter den veckan.
Det var mina upplevelser med fjordingar, och nästa sommar kommer jag åka på ridläger där. Efter tre år, som är alldeles för lång tid, åker jag tillbaka :)
Kommentarer
Postat av: alva
Min förra foderponny var en fjordkorsning, och hon stämde ganska bra in på fjordingars fördomar tyvärr :P Men hon var fin ändå hehe!
Postat av: Lina ♥
Fin blogg ,fint skrivit! :)
Tyvärr är fjording en "mobbad" ras....:(
Trackback
